ett litet steg för datorn, ett stort steg för uppsatsen

Om man börjar föra loggbok över allt man gör känner man sig till slut vansinnigt effektiv. Om man loggar varje liten sketsak då alltså.

Jag fick ingen reda i mina anteckningar om uppsatsen, men så kom jag på att det enda stället jag har riktig ordning, det är på min dator. Nästan lite tvångssyndromstema på mina kategorier på mailen, bland dokument och bilder (eller vad sägs om mappen “miljöer” med underkategori “hemma”). Så därför finns nu, under skolan –> ht10 –> uppsatsen ett dokument som heter logg.

Så simpelt var det. 

byråkratbebisar

Idag lyssnar jag på Rachael Yamagata och bankar in svar på instuderingsfrågor till tentan. Wikipedia är ett bra komplement när boken är så skrattretande byråkratspråkig att jag får ont i skrattmusklerna bara av att titta på den. Den är dessutom belönad med ett pedagogiskt pris. Aj, sluta, min mage pallar inte mer.

Nästa vecka blir bebisvecka. Först får jag hänga med Celine och hennes mamma och storebror. Till helgen blir det träff med Elvin och hans föräldrar. Mysigt!

Men först ska tentan skrivas. Ikväll tänkte jag ladda upp med ett bad och en box Gilmore. För er oinvigda är det alltså inget lådvin utan en teveserie där vissa är så smarta att jag tänker att det kanske smittar av sig på mig?

För att höra Lorelais Bart-imitation håll ut i två minuter 😉


rässäppt rimmar på nästäppt

Ok, jag är nog beroende, men det är ju sååå gott! Såhär va: Först gör jag en stor kopp rykande chaite. Sedan mäter jag upp två deciliter baristamjölk som jag värmer en sväng i mikron. Efter det kör jag elvispen genom den varmljumna mjölken tills den börjar skumma ganska mycket. Därefter håller jag bort skummet medans den skvätt mjölk som inte skummats hälls ner i teet, sedan får skummet plumsa ner över hela koppkanten. Slutligen strör jag kanel över hela härligheten. Voila, en hemmagjord chaite.

På den här har jag hävt både kanel, kakao och chilipulver men det var ingen höjdare. Endast kanel blir bäst. Man ska inte dra upp alla fiskar i sjön.

klassikers

Jag är inte alls sugen på att svara på instuderingsfrågor till Metodpraktikan. Istället surrar hjärnan iväg på nostalgiska upptåg. Till tidigt nittiotal och två småtjejer som lekte skolklass med en rosa flodhäst och en vit nalle. Köpte godis på Vårdcentralens kiosk, och försökte översätta låttexter som blev alldeles för sorgliga. Får fortfarande en klump i magen av den här.


Med några få ackord på synten kompade vi oss själva till låten som gick extremhögt

Oh well, memories. Får väl återgå till kapitel sju och skillnaden mellan teoriprövande och teoriutvecklande undersökningar. Bajsa ner dig dumma bok.

“ingen likör på söndagar”

Jag har fått presenter!! Bästaste Ash och Karin var på Åland hela helgen och när de kom tillbaka fick jag två paket. Vilka snälla vänner jag har.

Grekisk ost och kaffelikör. Lyxigt!

Jag får sån sommarfeeling av de här bilderna

För övrigt är planen att starta ett sockerfritt liv. Och som vi alla vet börjar en start med att något slutar. Förslagsvis en vecka. Som idag. Det betyder alltså att mitt sockerfria liv startar från och med imorgon måndag. Men det är klart, även månadsskiftet funkar ju. Jag är flexibel.

tim

Lite då och då hittar jag och Daniel något som vi faller för helt och genast vill se massor av. Jag tror det började med serien Heroes som vi kunde se avsnitt av långt in på nätterna. Detta följdes av Top Gear, Gilmore Girls (här hävdar D bestämt att han såg serien mot sin vilja och att det som blänkte i ögonvrån under sista avsnittet endast var en synvilla), Jim’s World (ja rätt töntig vi vet) och Flight of the conchords. Vår senaste förälskelse är den amerikanske komikern Tim Hawkins. Han har oftast riktigt bra poänger.   


Hilarious. For sure. Även för er som tycker kristna saker är läskiga 😛

hotad fejkmamma

Igår hade jag och Edvin kändisspaning på Skånegatan. Jag var hyfsat nöjd med Sanna Lundell men Edvin hade nog hoppats på åtminstone någon från Babars familj. Så vi tröstade oss med att sparka höstlöv och baka citronkaka istället. Och fundera över hur man får fyr i en gasspis…

När storasyster var hämtad på förskolan tog vi en sväng till parken där en tant berättade historien om alla statyer vid Greta Garbos torg. Mycket intressant, innan hon blinkade menande åt Signe och sa ‘nu får mamma lära sig lite historia’. Jag hann aldrig rätta henne innan hon kom in på att hon själv var farmor och att det ju är såå roligt med barn. Erhm, javisst, absolut. Men de här tv… äh vad sjutton, ja visst är det, skrock skrock. Nu ska vi gå hem, hejdå tanten. Erhm. Ibland orkar man inte korrigera detaljer.

Ikväll sitter jag på hotellet. För en stund sedan ramlade en gäst och skadade armen rätt illa, så han packade väskan och skulle åka till sjukhuset. Och nyss var det en mc-brud som blev upprörd när jag inte ville låna ut toaletten till henne och hennes…gäng? Rena rama vilda västern här. Vi borde få risktillägg för stressande arbetsplats. För psyket alltså. Tänk om hon står här utanför med Bandidos när mitt skift är slut. Vem betalar för de blåmärkena? CSN?