saker på hjärnan

Jag får fix idéer. Under korta perioder.

Som att den lilla staden Stars Hollow där mor och dotter Gilmore bor borde ha en motsvarighet i verkligheten. Och att det i såna fall skulle vara det ultimata stället att bo på. Så jag surfar in på amerikanska mäklarsajter och hittar de mest pittoreska hus i Connecticut.

Jag får för mig att släktförhållandena i Emmerdale går att förstå sig på. Så jag släktforskar så gott det går via tiotalet fansajter, och kan till och med hitta släktband som pappa inte ens visste om. 

Eller att Flight of the conchords är en så genialt kul humorduo, så pass kul att alla borde tycka det. Och därför stå ut med att jag postar klipp här.

Internet hörni. Helt klart en räddning för freaks som mig.

morr

Jag måste ha sovit uselt inatt för idag är jag grinig. Sådär så toleransnivån ligger på minus etthundrafyrtio och räkna-till-tio-andas-djupt-metoden inte har en chans.

Idag är en sån dag då man inte ska jobba med nyhetsbrevet eller inse att jobbpassen i helgen inte kommer kunna bytas bort.

Idag är en dag då man ska knåga bulldeg, plocka blåbär och läsa deckare. Så det tänker jag göra.

sommaren är kort men inte slut och hör sen

Den senaste tiden har jag varit så extremt ointresserad av nyheter. Politik. Till och med vädret, regnar det så gör det väl. Jag har även brutalt skjutit bort alla tankar på c-uppsatsämne. De enda idéer som har poppat upp har varit så ytliga att olja på vatten lätt hade förlorat.

Har jag kollat på teve har jag zappat bort Lars Adaktusson till förmån för Wife swap, Supernanny eller Scrubs. Och jag har gillat det.

För det är nog lite så ibland. Att hjärnan slår på stoppknappen för nyttiga inputs och istället signalerar ut att allt annat än amerikanska sitcoms är pretentiöst dravvel. Dessutom, om man inte håller sig uppdaterad på vad som händer bara för några dar så tappar man lätt kollen och då är det svårt att börja sätta sig in i det igen. Mycket lättare att bara fortsätta leva i bekväm ovisshet.

Jag har nog tänkt lite som att hjärnan har sommarlov. Kanske därför jag blir så irriterad när folk pratar om att sommaren är slut och hänvisar till “i somras”. Det innebär ju nämligen att min hjärnas sommarlov är över och att jag måste börja tänka igen.

It’s summer, you crazy people.  

Och för att riktigt understryka att Hem till gården har varit det djupaste som jag har inhalerat på sistone kommer här ett citat från byns skvallerkärring:

“All I’m saying is that when people want to find themselves they go all the way to Timbuktu. But how can they expect to find themselves in a place they have never even been to??”  
Betty Eagleton

ett leende förlänger shoppingturen

I tisdags gjorde jag en intressant upptäckt. Jag har aldrig jobbat i butik, men gissar att personalen där får lära sig att bemöta alla kunder med ett sånt där käckt leende varje gång dörren plingar till. Eller så förväxlar jag Stockholms modebutiker med en gammal lanthandel. Hur som helst. När jag i tisdags släpade mig fram på stadens gator, oduschad, heltäppt och lite lagom virrig i kolan, fick jag inte ett endaste hej av expediterna!

Okej, mitt hår såg ut att komma från skolkatalogens kollektion á la -95 plus ett lager flöööt, och dagens outfit var vald efter devisen “varför använder jag aldrig kläderna längst in i garderoben, de här gamla gymnastikskorna (ja, jag kallade dem faktiskt så i mitt huvud) duger ju alldeles utmärkt och den här tröjan var…längesen. Let’s put that on, shall we…”

Ingen bevärdigade mig ens med så mycket som en nick, förutom, på…erhm…Flash. Där log expediten glatt och förklarade att det var haaalva reapriset på alla pigga plagg i butiken. Ok, hon kallade dem inte pigga, det behövdes inte.

Det värsta var att jag fick med mig ett sånt där piggt plagg hem. Som jag igår satt och försökte sprätta bort den värsta tantstämpeln på i form av glimrande guldknappar. Det är väl något suspekt sailormode inom syjuntevärlden just nu gissar jag.

Idag ska jag ge mig ut i djungeln igen, på jakt efter nya knappar. Förutsättningarna är fina. Näsan rinner, halsen är tjock och huvudet insvept i en plastpåse. Eller papp? Det hörs i alla fall väldigt dåligt ut till resten av världen, så jag lär ju inte märka om modestockholm fnyser åt mina mellanstadieskor.

bakning är konst(igt)

Välkomna till Bakhörnan! Idag har vi nöjet att avslöja det senaste inom ciabattabakning – att låta degen jäsa i en skål istället för i degbunken. Du får en större diskhög att roa dig med och det ser lite lagom chict ut när degen står på jäsning eftersom skålen lättare matchar köksgardinerna. Vad det är bra för vet dock ingen.
Observera att skålen först ska smörjas med olivolja innan degen skyfflas i. Annars ser det lätt ut som en kvarglömd frukostgröt med stelnad honung, och det är ju inte alls lika chict.

Bueno appettito ciabatta som vi säger i Italien!

pigg jodå

Jag dissade tjejerna på stan för att åka hem och sova efter jobbet. Jag var tydligen trött. Men jag är ju pigg? Nehe, det får bli Supernanny på TV4 play och kladdmuffins en stund tills tröttheten behagar komma.

Nu är jag ledig i femton dagar framöver. Skönt.

kulturreflektion

Min fina vän Ashley från USA bloggar om sitt år i Sverige. Hittills har hon hunnit med att fira både Midsommarafton och Våffeldagen, våra stora svenska högtider…

“This weekend was Midsommar. It is the biggest holiday in Sweden, probably as big if not bigger than Christmas. I’m still a little uncertain about what we were celebrating, but it has something to do with the longest day of the year… I think.”
“After lunch they take flowers and cover a giant pole, and everyone is supposed to dance around it. We didn’t.”

“Yesterday was “Waffle Day” here. It is supposed to be the day that Gabriel came to Mary, and so they eat waffles to celebrate? Something like that. It seems to be one of those holidays that everyone celebrates but no one knows why.”

Gå in och läs en rad eller två!

På lördag blir det förmodligen en sväng till Frizon, tjohoo.

fårteeeen

De har stängt ner Lunarstorm. Var jag den enda som inte visste att de har haft nedräkning och folk har skyndat in och hämtat sina bilder?

Inte för att vare sig Pretty Cornflake eller Kardemumma var dumma nog att lägga ut några bilder. Men ändå. Åttiotalisternas fjortisera är mördad, bara sådär.

Det var på den tiden då Nutella på rostat bröd och MTV var en himmelsk kombination. Då man fortfarande bokade datortid på biblioteket för att “surfa lite”, och hade kamerajakt en fredagskväll. En fin tid.

Men det var då. Nu är vi vuxna. Snart slår jag på teven. Ragnar Dahlberg ska intervjua Cajsa Tengblad på nåt slott. Ragnar alltså. Han var nog aldrig fjortis.

kaniner och hundar

Vad är det för himla sätt att inleda ett mail på? “Du kan inte läsa detta mail eftersom det är skickat i html”. Ja, jag fattar väl att den där texten är automatisk (eller en ond och högst personlig hälsning från datorn) men jag tycker ändå att det är otrevligt. Det kunde väl istället stå “Högst ärade medmänniska. På grund av dum teknik som ingen riktigt förstår sig på är det omöjligt för dig att läsa det här mailet (det har alltså ingenting med din intelligens att göra) och dessutom var det ändå inget viktigt. Ha en bra dag!”.   

Utanför hotelldörren står en Duracellkanin iklädd Kalle Anka-keps och spelar på sitt dragspel som om han fick betalt för det. Men det får han ju inte. Folk som går förbi skyndar sig tills de är utom hörhåll. Egentligen borde jag gå ut och säga att han får flytta sig några kvarter eftersom vi har betalande gäster som störs, men usch så läskigt. Jag tror jag sitter kvar här och väntar tills någon av gästerna klagar. Till hans försvar har ju ingen gjort det än. Förutom jag då. Om det ändå bara var låtvalen som var problemet.

Apropå teknik förresten. När jag satt med Filippisen i knät framför datorn i helgen lyckades den lilla människan fixa till en skärmdump. Helt oplanerat. Eller jag planerade den i alla fall inte, hon kanske hade någon tanke med den. Poängen är att jag själv aldrig har lyckats lista ut hur man gör! Och så sätter hon sig med sina minifingrar och vips är den på plats. Den kunskapen skulle varit bra nu. Jag vill skärmdumpa en kartbild över Columbus, OH. Där har de en Vineyardförsamling med tiotusen medlemmar och dessutom hundkurser. Tänk. Hundar i kyrkan.

rain oh rain

Kan det möjligen vara så att man har tagit på sig lite för många pass i rad när chefen frågar om man har tänkt att bli inneboende på hotellen? Maybe, men nu får gärna kulorna jobbas in så kan jag slappa inom kort. Dessutom ska jag ju bo här inatt så det är väl bara adressändring som återstår.

För den delen kan man lika gärna jobba när temperaturen visar höst. Till och med fåglarna tycker vädret är skit. Imorse flög en gråsparv in i receptionen och ville absolut inte checka ut igen. Han blev dock hänsynslöst utjagad med både paraply och handduk. Har man ingen bokning så är det ajöss.